Ja, alltså att vara förälder till tonåringar... men, Ja ja ja, jag misstänker att det kanske var en engångsföreteelse men allt har gått så bra... en av tonåringarna gick och la sig utan att jag behövde säga ett ord (kanske för att jag var såååå tråkig) men hon gick även upp själv!... och DET är chokerande tycker jag.

Jag hade ställt klockan på kvart i 7 för att gå och väcka henne, jag hade hinken med vatten och sirenen redo... men det fanns ingen tonåring i sängen, hon satt redan vid köksbordet och flinade åt mig när jag yrvaken snubblade in... hon gick även iväg till skolan utan att jag var tvungen att stå och tjata att "hon skulle komma försent"... man kan lugnt påstå att min mamma inte hade det så ;)

Den andra tonåringen, som var i Uppsala igår när jag kom hit, kom hem runt 22 och de trodde jag aaaaaldrig! Han var dessutom tyst som en mus. Jag såg på Facebook att han var "inne" för fyra timmar sedan så han var uppe väääldigt sent... men i sitt rum och tyst :)


Malcom däremot skrämde livet ur mig! Busungen höll sig vaken till över 22 för att sedan slockna knall och fall i mosters säng... men när jag skulle krypa ner i sängen själv så gav jag ifrån mig ett litet ofrivilligt *whoooo*... Han hade nämligen satt på sig mosters tofflor när jag inte såg och jag trodde faan att det var en hund i sängen!

 

Syster hade faktiskt ingen grad-antal-knapp på sin ugn! Hur hittar man 200 grader då?.... och denna "burk" *morrrrr* I reklamen så vrider de till och burken säger "plopp"... min burk sa inte "plopp"! Jag vred och vred - inget plopp!!!!

 

*harkel* Jag hann faktiskt t.o.m knivhugga den jäveln innan jag såg att det fanns en liten flörp som man skulle dra i... det var visst även en liten pil, för oss blonda, så man skulle veta vilket håll man skulle dra...

 

Syster hade även sagt att jag skulle kavla ut den lite... men hon hade glömt att tala om vart hon hade lagt sin kavel... den jag hitta är nog inte den hon brukar använda!

Jahupp... då sitter man i Örbyhus då för att vara barnvakt åt två tonåringar medan syster Maria är ute och åker lite båt... tonåringarna syns dock inte till... borde jag vara orolig eller njuta av lugnet?

Hunden.. Mr Roy... äter allt... men han föredrar Malcoms nappar. Jag börjar ledsna liiite på att köpa nya bara för att hunden tror att han är en bebis så jag fick rådet att smeta på tabasco av Synnove.

Nu hade jag ingen tabasco hemma men tänkte att det borde ju gå lika bra med Red Curry Paste, det är ju ganska starkt... Hur många tror att det fungerade!??

Roy = Hunden med stålmage som äter ALLT!

och innan någon säger någonting om att Malcom är "för gammal" för napp så Ja, han har slutat med napp... Det är Jag som pular in den efter att han har somnat för han gnisslar tänder och nappen fungerar som en bettskena.

och våra "grannar" var på besök så givetvis åkte vi till Drömkåken för att starta lite skogsbrand.

Vi brukar göra vår egen kase varje valborg men eftersom vi inte spenderat så mycket tid i Drömkåken i år så var det lite brist på "pinnar" -vi har ju inte fixat något i den sk trädgården i år(även kallad bilkyrkogården) såååå vi tog det som brann helt enkelt... så som garderober och soffor... mm

Hunden fick ett och annat damp-anfall (han är lite för busig när det är stojjigt runtomkring) men Malcom lekte förfullt, grannarna har nämligen två alldeles egna små busfrön... Men det finns EN nackdel... och det är att jag nu kommer att få höra "åka till Hanna och Max, åka till Hanna och Max, åka till Hanna och Max" i en sisådär fyra veckor nu så... så KOM SNART TILLBAKA!!!!

När jag ser inläggen i bloggen så ser allt så ljust och trevligt ut... missförstå mig inte, det är ljust och trevligt i mitt liv. Ljusare än det varit på länge.... solen skiner ju förfullt ;) Men, jag har lite problem med vad jag vill och vad jag kan, får, ska, bör skriva för hur jag än vrider och vänder på det så skiner mitt privatliv igenom... men bloggen är ju "min dagbok" så det är ju egentligen som det ska vara... börjar jag bli snurrig?

Kortfattat: Sambon är ingen sambo längre, han bor i Drömkåken sedan 2 veckor tillbaka. Det är ingen stor grej egentligen, allt går bra, vi mår bra osv osv osv

När jag skrev "singel" (vilket jag gjorde i vredesmod mitt i natten med en liten självironisk kommentar: Vad är det första man gör -skriver på facebook som en fjortis) på min privata FB så fick jag en massa frågor om vad som hänt och en massa "kramar"... de tackar jag för men vill inte ha några fler, jag vill heller inte gå in på detaljer över vad som hänt... vill bara säga att efter nästan 10 år så är det jävligt skönt att bo själv (med Malcom förstås) Det var mitt val så därför känns det lite extra bra så inga kramar eller ledsna gubbar :( behövs, jag är inte ledsen.

Vill även säga att det inte är "skiten" som vissa tycks tro att jag har fått "stått ut med".. Jag har inte stått ut med någon sk "skit"! Jag är inte den lättaste att bo med heller och jag valde själv att bo i Drömkåken och att det tog 4 år (eller mer) för sambon att fixa saker visste jag långt innan så det är inte pga några sådana saker. Inte heller pga av alla råttbajsbilar eller kvastar, sånt uppskattar jag, tro det om ni vill... Jag tycker det är humor på högsta nivå och det förgyller min vardag ;) Skulle någon ge mig rosor eller ett halsband så skulle jag faan inte veta vad jag skulle göra med dom :O

Jag älskar Malcoms pappa av hela mitt hjärta, jag älskar hur han kan få mig att skratta genom att bara vara han... Den enda anledningen till att jag skriver detta inlägg är för att jag fritt ska kunna skriva "Malcoms pappa" eller "Andreas" utan att få en massa frågor om "sambon". Jag älskar Andreas, det är under andra omständigheter detta har hänt för när vissa saker inträffar så måste man ta ett steg tillbaka och fundera: What's love got to do with it ;)

...förutom några gardinstångsuppsättningar...

Idag har varit en riktig städardag. Jag är visst inte så bra på det där med att "hålla efter"... Jag har en tendens att vilja bli färdig innan jag städar, annars får man ju bara städa flera gånger *helt logiskt*.

Men jag fick ge upp den här gången. 4 katter och en hund som lossar vinterpäls mitt uppe i en massa sågspån blev lite för mycket. *muttermuttermutter*

 

...om jag inte har tid för fotoutmaningen... och knappt tid för bloggen?

Nä, jag har inte direkt skaffat ett liv, men det är ju Påsk så Malcom är ledig från dagis och vi har äntligen fått rumpan ur vagnen och satt igång med Malcoms riddarborg.

Tanken var att det skulle bli ett pirat-tema först men Malcom fick bestämma och han ville ha en riddarborg. (allt började när jag såg en djungelkoja för 150 000kr på nätet)

och världens bästa Farbror Danne och Maria ska ha ett STOOORT tack för den superhäftiga verktygslådan Malcom fick i påskägget! Malcom skickar miljoner pussar! ;)

ja... födelsedagarna alltså... Nu har jag nått fel på inställningen på kära blogg.se så jag får inte in några foton utan måste skriva inlägget i htmlversion... man måste bara älska blogg.se... ehe?

Men foto sätter jag på FB istället... du kommer inte undan älskade syster Maria... som fyller år år idag...

Uppdatering: Nu funkar det ;)

 

som en extra liten fördelsedags present så packade vi in Malcom och hämtade upp Petra och Saga för att göra storstaden osäker...

Först åkte vi till Vasa

för att gå vidare till Aquaria

Vi tog en snabbtripp in på Nordiska också... men det var ingen höjdare för barnen (eller mig för den delen) jag vet inte om jag bara är extremt okulturell.. men jag ser inget nöje i att titta på olika bordsdukningar genom tiderna eller vita soppåsar i en hög... sopor har jag hemma... och jag kallar det inte konst.. Ni Fjollträskbor är ju knäppa ;)

Malcom och Saga hittade nått på Nordiska de gillade i alla fall... en catwalk

Och ingen Bläcko Bläckobläck hittade jag heller!!!!!


Fram med kamerorna nu... även ni som inte har bloggar kan vara med -jag förklarar bättre imorgon... nu måste jag baka tårta! GHA!

att Onda Bläcko Bläckobläck skulle kunna vara någon sorts rabiessmittad bläckfisk... men icke!

Det tog mig både en, två och tjugo frågor innan jag förstod vad Malcom menade första gången han sa att han ville ha BläckoBläckobläckon... men tillslut förstod jag... och lite logiskt är det ju... Onda Dr Fläskottlett!

Den som listade ut det här på bloggen var Farbror Danne... men jag misstänker att han använde sig av lite insiderinformation.

Igår vaknade jag och kände mig relativt utvilad för en gångs skull... Malcom sov fortfarande så jag tassade upp för att inte väcka honom. Jag kom ut i köket, gäspade lite och tittade till på klockan... Hon var elva... ELVA!!!?

Då blev det ju lite panik för jag hade en del planerat (Jag skulle åka några mil åt ett håll och hitta några presenter till några typer i England, sedan några mil åt andra hållet -vidare till mamma för att posta dom och sedan mot syster Maria)

 

Väl hos syster så tog jag det lite lugnt men när man vaknat klockan elva så har man inte så bra tidsuppfattning så vid halv 10 tittade jag till på klockan och insåg att det var söndag... och dagis idag! så vi packade ihop oss och åkte hemåt...

men det gick väldigt sakta. Det var sådan fruktansvärd dimma så man såg knappt två meter framför bilen och det slutade med att Jag och Malcom kom hem nästan halv elva. (normalt tar resan mellan syster och oss ca 10-15 minuter)

 

Behöver jag säga att han var väldigt trött idag.